Den 24 april höll Emil V. Nilsson ett föredrag “Rävbacken – från granskog till öppen ängs- och hagmark”. Föredraget ägde rum vid Stockholms Universitet i Frescati, Stockholm. “Rävbacken”, en fyra fotbollsplaner stor åkerholme i Uppland, var helt igenvuxen av gran när Emil Nilsson tillsammans med familj och grannar för tio år sedan bestämde sig för att göra en insats för den biologiska mångfalden och idag lever 346 arter där. Emil V. Nilsson är doktor i växtekologi och redaktör för Svensk Botanisk
Tidskrift (utgiven av Svenska Botaniska Föreningen). Emil berättade på ett livfullt sätt om restaureringen och om sin nyligen utgivna bok, Rävbacken. Hur arvet från Europas mammutstäpp väcktes till liv för blommor, fjärilar och bin. Med Rävbacken som utgångspunkt så gör vi flygturer i både rum och tid. Emil är duktig på att hantera drönare, och åkerholmen fotas och filmas inte bara på landbacken utan även ur fågelperspektiv. Tidsresor bjöds vi också på. Först blickade vi bakåt till för något decennium sedan när den första granen, en jättegran, fälldes inför restaureringen, ett företag som var både mödosamt och farligt. Därefter förflyttade vi oss bakåt i tiden med allt större steg, till 1800-talet, till järnåldern och bronsåldern, och ända till istiderna. Mycket handlade om att sätta ängarna och dess djur och växter i ett brett tidsperspektiv. Ängarna är inte enbart en kulturprodukt från tiden då människan började bruka jorden och hålla djur, utan vidsträckta gräsmarker med betande gräsätande djur fanns långt tidigare. Många ängsväxter härstammar från den tiden. Jag (Jan A) har inte läst boken mer än några sidor ännu men kommer att göra det med stort intresse. Drygt trettio personer lyssnade på föredraget.
Bilden ovan: Emil bland ett berg av sina böcker, med en i handen. Boken finns att köpa i handeln inklusive på webben.