2 mars 2024. Landskapsarkitekterna Amanda Vestberg och Karolin Hård visade oss hur man känner igen några av våra vanliga träd i vinterskrud, något som inte alltid är så enkelt. Anders Erixon var organisatör från BSIS sida. Vi startade vid Enskedehallen intill Gullmarsplan och gick sedan in i Årstaskogen och Årsta Holmars naturreservat. Området innehåller också ett antal koloniträdgårdar längs vägen vi följde. Bilden ovan visar hassel (Corylus avellana) med honblommor där de röda märkena sticker ut.
Amanda och Karolin i mitten berättar inledningsvis om vad vi kommer att få se under turen. Vi fick lära oss vilka karktärer man ska titta på för att skilja träden från varandra, allt från hela trädets form, hur stor grenvinkeln är, stammens struktur, kvistarnas utseende inklusive hur knopparna är placerade, samt knopparnas form och utseende. Vissa träd känns också igen på övervintrande hängen: hassel, klibbal och gråal, och vårt- och glasbjörk. Till höger Anders Erixon.
Den intresserade kan också rekommenderas köpa en bok “Den stora knoppboken”, av Claes Lööw, från 2018. Den innehåller nycklar, utförliga beskrivningar samt bilder av kvistar med knoppar av vinterträd. Boken innehåller både inhemska och införda träd.
Skogslönn (Acer platanoides) är ett av våra vanligaste träd som ofta påträffas även i stadsmiljö. Det kan bli upp till 25 m högt. Den allmänt rundade trädsiluetten är typisk.
Sälg (Salix caprea) är ett vanligt träd alla är välbekanta med. Äldre stammar får längsgående fåror på stammen. På yngre grenar spricker stammen först upp på ett “romb-vist” sätt.
Ask (Fraxinus excelsior) kan bli högt. “excelsior” betyder just “högre”. På vintern känns trädet lätt igen på sina stora, motsatta, mattsvarta knoppar.
Är tyvärr drabbad av den s k askskottssjukan som orsakas av en sporsäckssvamp.
Vi passade också på att titta på litet annat än träd. Här syns en tallstam som är översållad med violtagging, Trichaptum fuscoviolaceum.